RYGGRADSLÖSHETENS OCH MAKTFULLKOMLIGHETENS TIDEVARV

Olika händelser i historien har varit definierande för enskilda människor, för politiska partier och till och med för hela länder. Risken är stor att vår nutid kommer att definieras som de maktfullkomligas och ryggradslösas tidevarv.

Kalla faktas avslöjanden om Sverigedemokraternas trollfabriker har på många sätt varit klargörande. Inte avseende att Sverigedemokraterna använder sig av anonyma konton och har personer indirekt anställda för att försöka piska upp polariseringen i samhället. Öka splittringen likt en svensk version av Rysslands ökända trollfabriker.

Det var knappast ens en nyhet.

Inte heller var det en nyhet att regeringen, om den vill sitta kvar, är helt beroende av Sverigedemokraternas stöd.

Däremot var det för mig som borgerlig väljare en nyhet att tidigare mer eller mindre liberala partier som Liberalerna och Moderaterna, är beredda att låna sig till precis vad som helst så länge de får sitta kvar vid maktens grytor.

Särskilt moderater brukar ju påstå att Socialdemokraterna är maktfullkomliga och beredda att kompromissa med allt så länge de får sitta i regeringsställning. Men vad ska vi då kalla detta?

Sverigedemokraterna har drivit regeringen framför sig i fråga efter fråga på kriminalpolitikens, migrationspolitikens och klimatpolitikens områden. Mot bättre vetande har den tidigare kloke justitieministern tvingats böja rygg för SD;s mer eller mindre världsfrånvända förslag om anonyma vittnen, visitationszoner m.m. Lika illa är det för Romina Pourmokhtari, vår så kallade klimat- och miljöminister, som helt tvingats demontera svensk klimatpolitik.

Och nu den totala kapitulationen inför Åkessons aggressiva försvar i sitt så kallade tal till nationen där han helt utan bevis mer eller mindre anklagar alla meningsmotståndare för att ha iscensatt en gigantisk konspiration mot Sverigedemokraterna. Och likt tre dårar viker regeringspartierna ner sig och låter Sverigedemokraterna styra sin odemokratiska agenda. Det är tveksamt om bygghandeln har tillräckligt med gångjärn i lager för att täcka behoven till regeringspartiernas obefintliga ryggrad.

Sverige tycks befinna sig i kraftig nerförsbacke mot en polisstat och bort från den fria, liberala demokratin. Regeringspartierna låter detta hända.

När demokratin har nedmonterats finns bara skammen kvar hos dem som nu låter det hända.