POLITIKERNA OCH LAGEN

När politikerna allt oftare börjat runda beredningskravet i lagstiftningsärenden och struntar i berättigad kritik från lagrådet, då finns anledning för oss medborgare att börja fundera över vart vår demokrati och rättsstat är på väg.

En trend som Socialdemokraterna var drivande i under sina senaste åtta år vid makten, och som tyvärr också den nya regeringen tycks vilja vara en del av, är att mer eller mindre strunta i remissförfarandet genom att ge remissinstanserna extremt korta remisstider att svara och att dessutom närmast strunta i eventuell kritik.

Enligt Regeringsformens 7 kap 2 § gäller att regeringen vid beredningen av regeringsärenden ska inhämta upplysningar och yttranden från berörda myndigheter. Detta så kallade remissförfarande har länge ansetts utgöra ett betydelsefullt inslag i den svenska politiska beslutsprocessen för att ge ärenden en så allsidig belysning som möjligt.

Den normalt viktigaste och tyngsta remissinstansen är lagrådet, som består av nuvarande och ibland före detta justitieråd från högsta domstolen. Lagrådet ska som huvudregel alltid höras över förslag till ändringar i de grundlagar som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten och över förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och rättigheter.

Lagrådets granskning ska bland annat avse hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och hur förslaget är förenligt med den rättssäkerhet vi kan kräva inom ramen för en rättsstat. Lagrådets granskning innebär många gånger frågor om föreslagna lagbestämmelser är förenliga med EU-rätten eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Som bekant har den nya regeringen beslutat att sekretess ska gälla vid Försäkringskassans kommande handläggning av ärenden om så kallat elstöd till elanvändare https://www.svd.se/a/l3v1Q3/regeringen-hemlighaller-vem-som-far-mest-elstod  Detta trots att lagrådet i sitt yttrande, bland annat i sin kritik av förslaget, anfört att svarstiden för remissen varit alltför kort och att enlig "Lagrådets uppfattning har beredningskravet enligt 7 kap. 2 § regeringsformen inte uppfyllts. Lagrådsremissen kan av det skälet inte ligga till grund för lagstiftning."

I sammanhanget ska man komma ihåg att sekretessen innebär ett undantag från en för Sveriges demokratis grundläggande princip, nämligen den om allmänna handlingars offentlighet. Det är alltså inte vilken liten ändring som helst.

Det förtjänar att påpekas att också den tidigare regeringen flera gånger struntade i lagrådets kritik, bland annat mot den så kallade cementalagen https://www.lagradet.se/wp-content/uploads/2021/09/Regeringspr%C3%B6vning-av-kalkstenst%C3%A4kter-i-undantagsfall.pdf 

Jag vet inte hur politiker är funtade, men när de slutar att lyssna på och beakta berättigad kritik slår de in på en farlig väg som leder rakt in i det auktoritära samhället. Vi kan givetvis, inte än, jämföras med Ungern, Turkiet eller Polen. Men när våra riksdagspolitiker slutar bry sig om våra grundlagar som rundas för politiska syften, då är de farligt nära att sugas in i det auktoritära hålet. Oavsett blocktillhörighet.