ETT PERFEKT LAND MED PERFEKTA MEDBORGARE

Både Johan Forssell (M) och Morgan Johansson (S) vill säkert väl med sina rättspolitiska utspel om
mer övervakning, omvänd bevisbörda, hårdare straff med mera. Frågan är bara om det finns verkliga människor som vill leva i deras perfekta land med perfekta medborgare?

Att Sverige har problem med gängbrottslighet, gängskjutningar, hederskultur och rekrytering av unga människor in i ett kriminellt liv torde vara allmänt erkänt. Det är därför fullständigt självklart
att våra folkvalda politiker gör sitt bästa för att åtgärda situationen med olika förslag. Ett grundläggande problem med dessa förslag är emellertid att de riskerar leda till en verklighet ingen längre vill leva i.

Tanken med övervakning dygnet runt är inte ny. Redan på 1700-talet formulerade nämligen filosofen Jeremy Bentham det gränslöst övervakande fängelset, "Panopticon". Tanken var att konstruera ett fängelse där fångarna kunde studeras dygnet runt. Eftersom fångarna visste att de var studerade
dygnet runt vad de än gjorde, skulle man på detta sätt korrigera deras beteende och få fram den produktiva och duktiga medborgaren. Lite som nuvarande Kina med den skillnaden att medan Jeremy Bentham nöjde sig med ett fängelse, vill den Kinesiska regimen övervaka alla. Precis i den riktning som Johan Forssell och Morgan Johansson i sin missriktade välvilja vill att vi ska gå.

Självklart ska vi arbeta emot grovt kriminella människor med spaning, avlyssning, fler poliser etc. Men gränsen måste rimligen gå vid att spana på misstänkta. Att det ens föreslås omvänd bevisbörda avseende ägande för den odefinierade gruppen "gängkriminella", att låta polisen få fritt fram att spana
på icke misstänkta och att använda anonyma vittnen, är som att släppa anden ur flaskan och ge fritt fram för ett svenskt Kina. Jag vill inte ens tänka på vad som skulle hända om dessa verktyg kom i händerna på polisen under en regering styrd av SD, vars stora förebild tycks vara Rysslands Vladimir Putin och dennes
homofobiska karikatyr av en demokrati.

Givetvis måste vi kunna leva rimligt tryggt från andra människors kriminalitet. Men vi måste också kunna leva i trygg förvissning om att vi som oskyldiga är fria människor utan ständig övervakning. Att vi inte
likt sonen i familjen Knyckertz ständigt ska kunna visa kvitton på våra ägodelar med risk för att staten annars förverkar vår egendom.

Det påstås ibland att historien inte upprepar sig och att det därför är lönlöst att dra historiska paralleller. Jag håller inte med. Historien är inte avskild från nutiden. Tiden hänger ihop. I annat fall hade
inte massmorden på människor upprepats i Turkiet, Tyskland, Sovjet, Kina, Rwanda. I annat fall hade inte Kina och snart också vi, infört perversa övervakningssystem som skulle göra Östtysklands hemliga polis Stasi gröna av avund.

Gärna trygghet, men först en rejäl dos rättssäkerhet och frihet.

På förekommen twitter-anledning vill jag för övrigt påpeka att bara det faktum att jag inte alltid håller med Johan Forssell inte nödvändigtvis betyder att jag är "vänster", precis som jag själv hoppas att
Johan Forssell inte är Stasi-kommunist trots att han inte håller med mig om vikten av rättssäkerhet.